Sina, den 8 september 2004
Det är nu första veckan som jag för första gången börjat spela keyboard med fokus på enbart orientaliska toner. Visserligen är det inte så lätt att kunna spela med dessa olika Maqamat (skalor) utan att veta hur de ska spelas. För spelas noterna i fel ”ordning” så låter det väldigt dåligt, nästan som när någon sjunger ”falskt” så kan man höra att tonerna låter ”falska”.
Nu nämnde jag Maqamat, men inte Dastgah. Den sistnämnda anges framförallt i persisk (traditionell) musik medan Maqamat används i arabisk (modern och traditionell) musik.
Sina, den 13 september 2004
Idag kopplade jag min Roland MC-303 (groovebox) via MIDI till Roland E-20 synthesizern för att eventuellt experimentera med olika ”lead” ljud. Ett problem är att jag inte kan använda orientaliska skalor på MC-303, eftersom den inte har någon möjlighet att sänka/höja kvartstoner (till de sk. Maqamaten).
Jag håller även på att spela in en låt där jag på solo-keyboarden spelar ett stränginstrument (Santoor eller Kanoon) och på arranger-keyboarden spelar jag stråkar, dragspel och lead-ljud.
Arranger-keyboarden skall vara stämd enligt den arabiska Maqamatskalan Maqam Bayati och den övre solo-keyboarden skall vara stämd som en normal tempererad skala.
Sina, den 14 september 2004
Idag skrev jag lite information om språk och beteckningar som kommer att användas i arbetet. Mycket av de olika termerna är direkt översatta från bl a arabiska, turkiska och persiska och därför är det viktigt för läsaren att veta vart de olika orden och termerna ursprungligen kommer ifrån. Jag skriver också om vilka språkstammar det handlar om (den Afroasiatiska, den Indoeuropeiska och den Altiska språkstammen).
Sina, den 19 september 2004
De senaste dagarna har jag enbart spelat. En sak jag märkt med orientalisk musik är att det krävs mer ”fingerarbete” än vanlig västerländsk musik. Fingrarna måste flyta på i ett snabbare tempo, antagligen pga. sättet man spelar instrumenten på. Trots att det är samma instrument som man använder i vanlig västerländsk musik (ex. dragspel, klarinett, flöjt, luta m.fl.) så spelas dessa instrument helt annorlunda i orientalisk musik.
Sina, den 5 oktober 2004
Jag har börjat planera vilka låtar jag ska framföra. För mig är det viktigt att kunna blanda musikstilarna på ett modernt sätt, så att publiken kan få en uppfattning om hur skalorna ändrar hela musikuppsättningen, trots att samma instrument används i en och samma låt. För den som ”förstår” musiken och instrumenten lär inse att man ändrar spelstil så fort orientaliska skalor spelas. Det används inte längre lika många halv- och helnoter, utan de ersätts med korta men snabba noter, det kan jämföras med en tremoloeffekt, där samma not upprepas så länge man håller in en tangent (not). [tremolo ’dallring’, dvs. samma ton upprepas mycket snabbt flera gånger]
Sina, den 12 oktober 2004
Har tränat på två persiska låtar, Too in Zamoone och Ki ashkhato pak mikone. Den första är 6/8 beat, med 129 bpm, och den andra är en 4/4 beats ballad med 48 bpm.
[BPM Beats per minute, slag per minut]
Det här är två låtar som inte använder sig utav någon orientalisk skala. Det är mycket vanligt att man i persisk (modern) musik hellre använder sig av västerländska toner – och då är det alltid instrumenten och ackompanjemanget som ger låten en orientalisk känsla.
Sina, den 15 oktober 2004
Imorgon ska jag åka till Göteborg för att göra TOEFL provet. Har de senaste dagarna pluggat på provet och inte hunnit spela särskilt mycket keyboard.
Sina, den 18 oktober 2004
Efter helgen i Göteborg blev jag inspirerad att spela några gamla persiska favoriter som Khabhaye talaaei, Shookhk och Rana. Det är artister som Ostad Javad Maroofi, Marjan och Vigen som gett den persiska musiken ett lyft. Man får inte heller glömma Googoosh som ända sedan 70-talet har sjungit för iranier runtom i hela världen. Jag kan inte på rak arm nämna några låtar som jag vet spelas med någon som helst orientalisk skala, dastgah, i någon av dessa artisters låtar. Dessa artister har aldrig sysslat med folkmusik, utan enbart popmusik.
Sina, den 24 oktober 2004
Har samplat en del beats som jag ska använda. Det tog ganska lång tid, eftersom jag inte kunde få de att hålla ett stadigt tempo. Fick spela in om och om igen för att få det att låta synkroniserat med keyboardens metronom. Har en del redigeringsarbete att genomföra så jag hoppas det blir färdigt under lovet.
Sina, den 27 oktober 2004 (Novemberlov)
Jag har lyssnat på en gammal persisk folkmusiker, Gholam-Hossein Banan som spelade med en orientaliskt stämd piano. Länken till sidan är http://www.iranmelody.com/Music/Search/More.cfm?ID=tb106.
Tyvärr kan jag inte avgöra vilken skala den är stämd i, men det låter väldigt vackert. En låt ur Shakhe Gol 5 (lyssna direkt).
Sina, den 9 november 2004
Jag har äntligen blivit färdig med min beat-sampling. Har även gjort ett helt ackompanjemang till keyboarden. Det är s.k. Raï musik. Tempot ligger på 100 bpm, och samplingen ligger på 97 bpm. Det innebär att jag bör sänka keyboard-beaten till 97 bpm, för att anpassa efter samplingen. Visserligen kan jag istället öka tempot på samplingen också (det finns en sådan funktion på samplern) men det skulle innebära att ljudkvaliteten försämras.
[Raï el. rai, populärmusikform som utvecklades under 1940-talet i hamnstaden Oran i Algeriet i mötet mellan lokala musikformer och spansk-andalusisk musik och jazz.]
Sina, den 15 november 2004
Idag hittade jag en hemsida som hade en del bra information om persisk dastgah:
By tradition, the study of the Radif is both strictly oral and aural. […] Oral transmission is direct and extremely efficient. The student listens to his master play a passage and immediately repeats it; after a while he has memorized a whole piece, which he will repeat and deepen until the next lesson. In the passed, around ten years study was necessary to memorize the Radif. It may seem like a long time for a repertory of around five hours length, but the interest of this method is mainly to develop certain qualities that are essential for the traditional musician.
(Källa: http://www.persianartmusic.com/dastgah3.html)
Läran om skalorna (dastgah; radif) sker i en långsamgående process där eleven främst lyssnar på läraren när han spelar ett stycke, och därefter försöker eleven själv spela stycket. När eleven memorerat stycket tränar han på den till nästa lektion. Läran om skalorna är oerhört avancerade att memorera (dels för att det finns så många) att man förr i tiden lade ner upp till 10 år för att lära sig de.
Once the musician has mastered the Radif and acquired its corollary virtues, he is free to create in accordance with his own taste.
Att utveckla en egen spelstil är känt bland många musiker; även bland persiska musiker som sysslar med traditionell musik.
Sina, den 21 november 2004
Idag har jag skrivit om skalan "Bayati" och de skalor som ingår i dess "familj". En favorit och väldigt populär skala som spelas av både turkar, perser och araber. De sänkta noterna markeras med  , ett b med ett streck.
I teoridelen (Del I) förklarar jag de olika segmenten i skalan bayati, och jag använder olika benämningar för att beskriva skalans uppbyggnad. Nedan har jag förklarat vad de betyder:
[Jins samlingsnamn för de olika Ajnas]
[Ajnas plural för Jins]
[Trichord ett set med 3 noter]
[Tetrachord ett set med 4 noter]
[Pentachord ett set med 5 noter]
Sina, den 24 november 2004
Jag har börjat planera vilka låtar jag ska spela, och i vilken ordning.
Observera att det är en preliminär låtlista, och ändringar kan ske.
Sina, den 6 december 2004
Har anlitat en kille som ska göra en affisch till spelningen. För övrigt planerar jag låtlistan och gör alla eventuella ändringar i musiken. Skriver ner inställningarna, vilka ljud och effekter som ska användas i de olika låtarna.
Sina, den 8 december 2004
Affischen/Flygbladet är nu färdig (se flygbladet) och jag har även gjort en speciell sida för spelningen (gå dit) där jag har beskrivit vad jag ska göra, och hur jag ska göra det.
Sina, den 10 december 2004
Idag fick jag CD-skivan med de riktigt stora bildfilerna (flygblad och plancsh) till spelningen. Dessa ska tryckas upp i färg och sedan sättas upp.
Fortsättning på dagbok sidan [2]
|
